Härliga Sverigedagar

Nu är det många som ska hälsas på....... Vi har haft en jättebra jul med mycket familjetid. Nu börjar dagarna ta slut och vi försöker få in så många vänbesök vi kan.... Vilken rikedom med vänner! Nu börjar vi så smått ställa in oss på den långa resan tillbaka till den del av världen vi just nu kallar för hem. Både sorgligt och helt ok.

Vi har varit i Norrköping några dagar och umgåtts med vänner där, nu är vi tillbaka i Linköping. Tillbringade eftermiddagen med "gamla" barndomsvänner, och förmiddagen med före detta grannar. Igår kväll en trevlig tillställning hos Boqvist ute på Djurön och kvällen innan det var det Håkanssons hos Hedéns. I morgon ska vi till bror och svägerska och så avslutar vi med "Hobitten" på bio på söndag innan vi drar vidare till Stockholm på måndag.

Passar på att önska er alla ett gott nytt år så här i förskott!!

Pulkaåk och köttbullar

Ja, det var vad som stod på programmet idag i nämnd ordning.

Johanna och jag tog de fyra kusinerna till en pulkabacke i närheten av där de bor.

Små grabbar.........

......Och stora grabbar

Och så var det ju köttbullarna som skulle rullas.....

På gamla jobbet

Igår hade jag nöjet att besöka mitt jobb. Det var så roligt att träffa alla och tiden sprang iväg alldeles för snabbt! Här är mina gamla "Grodor"

Efteråt blev det "systrahäng" på stan i Norrköping. Mycket trevlig dag!

Nu är vi här

Nu har vi varit här i snart en vecka. Det är så "vanligt". Konstigt, innan kändes det så speciellt att få komma hit, och nu känns det som om man aldrig varit någon annanstans. Hjärnan har liksom 2 spår och det är svårt att blanda ihop dem. Men nu är vi här och det är ju jättebra! :-) Vi har redan träffat en del vänner, Jim jobbar, grabbarna leker i snön och jobbar med skoljobb. Det blir mer att vara med kompisar för dem nästa vecka, när skolan är slut.

Hej då solen och rosorna, välkommen snö och is

Springer omkring och fixar in i det sista. I kväll ska vi på konsert med Josephs skolband. Hem och sova och sen ska vi gå upp vid tretiden och ge oss av vid halv fyra. Försöker ställa om mentalt, men det är svårt. Bye bye America!!

Släktens julfest

Festen blev lyckad!! Alla var så glada och nöjda! Det var så mycket mat och mina svenska bidrag blev väl mottagna. Speciellt skinkan med vanlig svensk griljering blev en hit. Potatisgratängen och de svenska köttbullarna var också favoriter.

Två mostrar och en kusin

Ännu en moster.

Sen var det syskon, kusiner, kusinbarn, och kusinbarnbarn.......

Presentlek som involverade gammal som ung. Alla slogs om en fin blå låda. Joseph stod som slutlig ägare av den. Det visade sig vara en gummiboll;-)

Jag blev helt förskräckt när jag skulle griljera skinkan och upptäckte att den hade ben!!! Har aldrig hanterat en skinka med ben förut. I det läget var det inget att göra åt. Den blev ju jättegod, det var bara det att man fick skära upp den på tvären. Kunde inte låta bli att agera "flintstone" så där i efterhand.......(Trodde att jag hade ett rejälare tag i benet än vad jag hade......#finfrökenfasoner)

Nu har vi ställt om fokus, nu är det Sverige-resan som dominerar vår tid. Tyvärr började barnen bli lite krassliga igår, hoppas de piggar på sig!

Spridda tankar

Ja, här sitter jag i t-shirt och shorts (21 grader) och har så svårt att föreställa mig det snökaos som det pratas om i Sverige dessa dagar....... Hoppas det hinner lugna ner sig lite och vägarna hinner röjas innan vi kommer, det var ju en stund sen jag körde i snö, närmare bestämt 2 år sen..... Men innan vi gör oss klara att åka, har vi ett rejält jul-kalas att styra till med. Jims släkt har alltid en julfest och i år har vi bjudit in alla hit. Börjar nästan känna som en av fastrarna sa: -Klarar du av det, då? ;-) Det är nog så att annan erfarenhet för många kan uppfattas som ingen erfarenhet. Jag kan ju oftast inte deras recept, eller vad och hur växter planteras här och liknande saker. Däremot är jag ganska van vid att laga mat efter svenska seder, och har haft trädgård i Sverige osv.......Större kalas har jag väl också klarat av, men det känns lite extra viktigt den här gången. Hoppas att allt går vägen!
Jim har varit bortrest några dagar, men kommer hem i kväll som tur är. Vi har haft lite röriga nätter. Jag har svårt att sova ibland, med sviktande hormonnivåer i kroppen, i natt hade Joseph känslan av att han hade ett djur i sängen, så han var vettskrämd, även i min säng. Så fort jag rörde mig var han färdig att hoppas ur sitt eget skinn av rädsla. Jag har gått igenom allt i och under hans säng nu och kan verkligen inte hitta något...... I går natt hade vi inbrott i bilen, GPS:en blev stulen:( Jag hade för en enda gångs skull glömt att låsa bilen, så då var de påpassliga...... GPS:n har liksom blivit min livlina här........Nu får jag väl läsa karta, eller nå't.......

Begravning

Så blev det dags att ta ett sista farväl av Grandpa. Vädret övernesstämde med vår sinnesstämning i klassisk Hollywood-stil. (Mulet och regnigt, alltså) Vi strålade samman med de övriga syskonen på ett hotell i fredagskväll. Det var lite sista-minuten-saker att ordna och så var det skönt att vara på plats i god tid på lördagmorgonen. Det fanns tillfälle för allmänheten att komma och titta på honom mellan kl 11 och 13 och då var syskonen där som värdar för det. Jag och grabbarna stannade på hotellet och badade i poolen en stund. Vi var osäkra på om vi ville åka dit och se honom eller inte. När vi var på väg, sa Christopher att han kände att han ville se Grandpa en sista gång. Så då gjorde vi det, Joseph var osäker på om han ville, så han stannade i ett annat rum. Det var riktigt överväldigande, sorgligt, definitivt och overkligt. Allt på en gång. Han var så fint fixad, men olik sig. Såg nästan ut som en docka. Jag tyckte att vi skulle fråga Joseph igen, så att han inte skulle vara den enda som inte var där och kanske ångra sig efteråt. Då kom han också och vi stod där inne och snyftade tillsammans en stund. Det var så fint runt omkring honom med blommor och fotografier.

Den här buketten var från mina föräldrar och syskon m fam.

Sen var själva begravningen

Och efter det var det en stund ute vid graven. Det var extra jobbigt för Jim eftersom det var samma grav som hans mamma ligger i och mycket av saknaden av henne blev så stark igen också. Han kände ändå att det var lättare att lämna dem och åka därifrån nu när de var där båda två tillsammans, även fast de inte är där egentligen, men ändå....

Ett liv är slut

Nu har Grandpa fått somna in. Det var oväntat och ändå inte. Vi var där i torsdags, han satt uppe då, han somnade han ganska mycket under den lilla tiden vi var där. Han visste heller inte vilka vi var, annars brukar han ändå ha ett hum om det och gå lite fram och tillbaka i glömskan. Det konstiga var att han sa appropå ingenting "I morgon kommer jag inte att vara här" Sen dog han på 1,5 dygn senare...... Vi hade känslan när vi åkte därifrån att det kanske inte var så långt kvar men, som vi sa, rent teoretiskt skulle han kunna leva ett halvt till ett helt år till. Men så blev det inte, han somnade in helt stilla på lördagsmorgonen. Ingen var där för man kunde, som sagt var, inte veta att det var dags. På lördag blir det begravning.

Nu är vi tillbaka i skolrutiner igen, bara några veckor kvar, sen tar vi tidigt jullov och far över stora havet, hem till det lilla landet i norr.

Lov-vecka

Skönt med lite höstlov. Det är Thanksgiving på torsdag, så de flesta är lediga torsdag, fredag. Skolorna är dock ledig hela veckan. Hurra! Våra grabbar har dock lite sidojobb.... Joseph har sin svenska och Christopher har 2 prov innan vi åker till Sverige som han inte hinner med genomgångar i skolan till, utan måste läsa in på egen hand. Men det är det absolut värt, om 3 veckor åker vi!! Har börjat kolla med vinterkläder lite, det ska nog ordna sig, hoppas att Sverige kan fixa fram lite snö åt oss bara.......

Färdig!

Så fick jag till nätkonferensen och den muntliga examinationen för min engelskakurs. Tiden var inte den mest ideala, men det gjorde inget, bara glad att få det gjort. Det blev kl 1 i natt, kände mig lite trögstartad eftersom jag legat och dåsat i soffan, men kom snart igång och sen när det var sovdags var det riktigt svårt att varva ner;) Idag är jag trött, men lättad! Nu kan jag lägga undan böcker och papper och bocka av det här lilla äventyret.

Hur dum får man va?

Jag är så arg på mig själv idag!! Hade tid för slutexamination på engelskan, såg så mycket fram emot att va klar och att betygen hann in i tid för att komplettera till högskoleansökningen. Av någon anledning som jag själv inte förstår, så fick jag för mig, någon gång i förra veckan, att 20.00 skulle bli 12 på dagen här. Jag bara tog till mig den siffran och reflekterade inte mer över det. I själva verket är ju förstås 20.00 i sverige 11 på förmiddagen här. Jag som var så stolt över mig själv när Jim var i Ryssland att jag kunde hålla koll på tiden i 3 länder samtidigt när vissa hade ändrat klockan och andra inte. Och så går jag och gör en så'n här onödig tabbe!!!! Högmod går före fall heter det ju, så jag fick väl vad jag förtjänade:-( Nu måste jag fortsätta att hålla all information i huvudet och alla böcker och papper framme, och kan bara hoppas att hon har en tid snart och att det inte blir mitt i natten som straff.....

Maken tillbaka på valdagen

Ja, så var det han kom in genom dörren, efter att ha passerat tre världsdelar på samma dag, slår sig ner i soffan lagom till Obama höll sitt tal ca 22.15. Lyssnade på det, (inte hela) och åkte sen och röstade;) Intressant system! Vallokalerna var öppna till kl 23.00, valet var avgjort, men som sagt, systemet är ju lite annorlunda här.....

Jag är glad över både att ha Jim tillbaka och att Obama fick en chans till. Man förundras över hur en del folk tänker i politiska frågor här. Många är så rädda för socialism och tror att Obama ska förstöra välfärden i landet med sina små försynta ändringar i bla sjukvårdssystemet och skatter mm. Hela världen jublar över Obama och halva Amerika tror att undergången är nära....... Konstigt!

Den här veckan har gått i rasande fart, jag har lämnat in mina sista uppgifter i Engelskan. Nu ska jag bara göra en muntlig examination....... Läskigt, den sker på onsdag i nästa vecka. På lördag ska Christopher ha kalas, sent om sider, så jag har förberett för det idag, samt använt mina födelsedagspengar, (Äntligen!) och handlat kläder. Kul!! Igår hjälpte jag en kompis att flytta, bara kartonger, men det var kul att få hjälpa henne, hon har haft så struligt med sitt lägenhetsköp. Man känner ju igen känslan, och ännu värre för henne som är själv med all frustration och väntan.
Regnet smattrar mot taket, mysigt! Och nu är det dags att sova!

En ängel på besök

Igår hade jag en väninna här. Hon är egentligen en gammal vän till Jim, hon och hennes man är svenskar och bor i en annan stat. De kommer till Kalifornien ibland, och hälsade på oss en gång i somras också. Nu var det bara hon och jag, hon ringde och frågade om hon kunde komma, och det kunde hon ju förstås. En anledning till att hon kom var att Gud sagt till henne att göra det.(Sa hon efteråt) Det var ganska rörigt här med migränanfall av värsta sorten, (Joseph var en klippa som satt hos sin bror ända tills han behövde kräkas, då tog jag över;)) Men när allting hade lugnat ner sig, kunde vi börja prata mer på allvar och hon räknade upp grej, efter grej, av sådant som jag själv fått insikt i, eller frågat och bett Gud över, så in i minsta detalj, att det var som att hon hade haft tillgång till mina tankar den senaste veckan! Helt otroligt, vilken bekräftelse från Gud! Det pågick i flera timmar, och kändes ganska overkligt stundtals. Jag förundras över vilken omsorg Gud har om oss, och hur viktigt det verkar vara för honom att vi gör det vi är kallade till. Och vi vill ju inget hellre förstås, än att vara en del av det han gör, var än på jorden vi befinner oss. -Humbled and amazed-

Från en annan planet?

Känner mig aningen udda i den här familjen.......Vill ju alltid analysera och är så nyfiken på hur allt känns och uppfattas för mina söner.....och min man.
Härom morgonen satt jag och min yngste son och pratade om något som hände när vi först kom hit och bodde i husvagn en månad. För mig är den tiden förknippad med kyla, mörker, ovisshet och hemlängtan. Jag var bara, utan att lägga in mina egna värderingar, nyfiken på hur den tiden uppfattades av honom, så jag frågade: "Hur tycker du att det kändes när vi bodde i husvagnen, nu när du tänker tillbaka?" Det var tyst en stund, sen kom svaret: "Mamma, jag fattar inte vad du menar?":-) Ok, jag inser att andra människor inte komplicerar tillvaron lika mycket som jag...... En annan vanlig kommentar jag får från båda grabbarna är: "Mamma, du frågar så mycket hela tiden"
Hur ska en stackars mamma komma innanför pannbenet på sina söner när vi inte talar samma språk? Jag tror nog att det stämmer att män är från Mars och kvinnor från Venus;)

Mina streckgubbar

Det syntes bättre i verkligheten och utomhus, de är självlysande streckgubbar.
De var ute på en lyckad runda, den ena hade 2 kg godis i påsen när han kom tillbaka och den andra över 1,5 kg. Nu behöver jag inte köpa fredagsgodis på lääääänge!

Halloween, nu är vi redo!

Jag var alldeles för sen med att köpa pumpor i år. Det har varit full rulle på sistone, så i eftermiddags när jag äntligen skulle göra det, var de slut i både första och andra affären. I den tredje däremot, hade jag bättre lycka, så nu har grabbarna karvat och kletat ner hela köket. Allt i sin ordning, med andra ord:-)

Och så måste man ju vara beredd att ta emot alla monster och annat löst folk som kommer förbi i morgon. Förra året var det en jämn ström i ca 2 timmar. Det är riktigt trevligt faktiskt! Hoppas det här ska räcka:-)

Så här höstmysig blev vår ingång

Nu sitter Jim på ett flyg på väg till Ryssland, Sibirien,han är väl framme om ett par dagar....... Jag har umgåtts med en ny väninna idag. Hon är tyska , men har bott här i 20 år ungefär. Vi tog en lång, härlig promenad och sen satt vi här och pratade en stund. Inte har det blivit något pluggande på några dagar heller, i morgon måste jag sätta fart igen!

Make till Sibirien och cyberteckning

Idag fick jag en teckning via skype:-)

Det var systersonen som förärade mig med denna fina teckning!

Annars håller vi på med att skicka iväg Jim till Sibirien. En av kyrkorna som han var med och grundade där firar 21-års jubileum. Det känns bara så sanslöst långt härifrån. Tidsskillnaden är 15 timmar! Det var längesen han var där nu, så det blir roligt för honom. Jag har inte varit tillbaka i Krasnoyarsk sen vi bodde där. Skulle gärna vilja, men det är så långt och dyrt......

Grand Canyon

Vi hade en trevlig helg, trots att resan tog lite längre tid än vi räknat med. Det är mysigt att få komma bort och göra ett avbrott i det vanliga.

Så otroligt vackert och mäktigt, man känner sig liten i jämförelse med naturen.

Det fanns några vackra björkar i närheten också. Kändes ju hemtrevligt och hör inte till vanligheterna.

Titt ut!!

På väg

Nu står vi i startgroparna för vår trip till Grand Canyon. Det ska ta runt 8 timmar, så vi ger oss av så snart Joseph slutat skolan. Lägger upp lite bilder sen.

Första skoluppgiften rättad och det gick jättebra! Kul, då blir man taggad att fortsätta!

Önskar er alla en skön helg!

En vecka senare i en annan tids-zon

Oj, vad tiden springer iväg, jag hinner inte riktigt med och ändå tycker jag inte att det händer så mycket.... konstigt! Nu har jag pluggat i en vecka i alla fall, skickade in mitt första uppdrag i helgen. Jag råkade göra något fel med ljudfilen som skulle med bara, så jag fick tillbaka uppgiften idag för att skicka med rätt ljudfil. Det var bara det, att det som jag trodde var ljudfilen, var en länk till att hämta en fil från nätet.....den har nu etsat sig fast på sidan och låst hela min uppgift. Jag har inte tillgång till nästa uppgift så länge inte den här är godkänd, heller. Så här sitter jag nu i en annan tids-zon och väntar på att supportmänniskorna ska vakna och masa sig till jobbet...... Ibland är det lite frustrerande att leva i en annan tid! Nu måste jag själv hålla mig vaken till halv tolv i natt för det är då de kör igång igen, Tjoho! ;)

Vi ska ut på äventyr i helgen! Grand Canyon, här kommer vi! Det ska bli en rolig utflykt, vi behöver göra något kul nu, så det blir perfekt. Lite svalare där också;) (Nu är nätterna lite svalare här också, men vi har fortfarande mellan 25 och 30 grader på dagarna.) Önskar er alla en skön vecka!

Tillbaka till plugget

Jag bestämde mig för att ta vara på tiden och läsa upp min gymnasie-engelska. Jag gick bara två-årigt gymnasium (på stenåldern kunde man det), och behöver ett år till engelska för att kunna fortsätta läsa engelska på universitetet. På min tid kunde man även komma sig in på Förskollärarutbildningen om man hade gått "barn och ungdom" på "vårdlinjen", vilket jag gjorde. Då tyckte jag det var helt ok, men efteråt har jag ångrat det valet många gånger. Jag är nöjd med att vara förskollärare, men en tre-årig gymnasielinje hade ju öppnat upp så många fler vägar. Ja, ja, nu kändes det som ett ypperligt tillfälle att ta tag i livet och få det gjort i alla fall, särskilt med tanke på att man som privatperson bara kan få betyg det här året ut. Jag har väntat på böckerna ett bra tag, men idag kom de! Det var riktigt roligt att få sätta igång, jag tycker ju om att gå i skolan! Sen har jag det ju ganska förspänt med att få feed back på det jag gör här hemma, perfekt!

Vanliga Christopher tillbaka.....

Idag var det första dagen i nya klassen för Christopher. Det hade gått riktigt bra, han var som förr, berättade om allt som skett under dagen. De senaste månaderna har vi bara fått ett kort "Dåligt" till svar när vi frågat hur dagen varit. Men idag fanns det ingen hejd på berättandet...... Så härligt att se!

Sen var det dags att bli av med gamla aggressioner och riva läx-kompendiet från gamla läraren........

Joseph 14 år

Grattis till stora, fina Joseph. Ingen älskar sin födelsedag som han;)

Fiske på Piren

Det är så mysigt att vara på piren på kvällen. Massor med folk, speciellt en lördagskväll. Vi hade med oss metspöna och tänkte premiär-fiska lite. Vi visste inte riktigt vad man skulle ha för bete, märkte där att många hade räkor. Det får vi ta nästa gång. Vi hade några fake-fiskar av gummi. De var inte så åtråvärda av fiskarna så vi fick ingenting. Nåja, det var mysigt i alla fall och nu vet vi till nästa gång. Jag tittade minst lika mycket på folket, så fascinerande med olika människoöden. En del går verkligen dit för att fiska upp mat för dagen.......

Idag jublar vi:)

Igår ringde rektorn på Christophers skola, helt överaskande och sa att hon tyckte det bästa för Christopher skulle vara att låta honom byta klass!!!!!
Jag blev helt överaskad, särskilt med tanke på mitt förra samtal med henne. Det var i tisdags, jag var i skolan och hade hand om "Snack-ståndet". Jag sprang på henne och hon frågade hur det var. Jag sa att det inte hade löst sig än och att Christopher fortfarande mådde dåligt av att gå till skolan. Jag kände det då, som att hon inte riktigt ville höra det, hon hade massa argument på varför det var bra för honom med utmaningen det innebar att vara i en annorlunda miljö än man är van vid. Jag kände att det var ganska låst läge. Vi känner en annan rektor i området (hon är med i samma kyrka som oss), innan skolåret började sa hon till oss att hon känner den här nya rektorn som vi skulle få och att om vi skulle behöva hjälp någon gång var det bara att säga till, för hon hade varit med och hjälpt henne att få den här tjänsten. Några andra som vi känner hade tagit till det kortet för sina barn i skolan, för att få igenom det de ville, men jag är lite emot det och tycker att alla ska behandlas lika vem man än känner, så jag har inte nämnt att jag känner den här andra rektorn. Den här veckan har varit så jobbig för Christopher, vi såg liksom kraften rinna ur honom, så vi behövde göra något kände vi. Jag tog upp frågan med vår vän, (den andra rektorn) bara för att höra vad hon tyckte. Utan att vi visste hade hon tagit kontakt med rektorn på skolan, och det måste ha varit det som ledde till den snabba förändringen. Så nu blev vi en av dem som tog till kontakter för att få hjälp, men vad gör man inte för sitt barn? Synd att det ska behövas bara.
Christopher blev som en annan person i går kväll, han bara flamsade och blev sitt vanliga (jobbiga ;)) jag. Det var så skönt att se honom med ett leende från ena örat till det andra, och jag lovar, är det nå'n som kan le så, så är det han!

Jer 17:7-8

"Välsignad är den man som sätter sin lit till Herren, som litar helt till Herren. Han blir som ett träd planterat nära vatten. Det sträcker sina rötter mot bäcken. Det har inget att frukta av hettan, bladen är alltid gröna. Det ängslas inte under torra år, upphör inte att bära frukt."

Det här är ett av mina "livsord". Jag har fått det till mig så många gånger...... Ändå känner jag mig ofta som ett svagt litet gräs-strå som böjer sig för minsta vind. Vi är i en livsfas med många frågor och ständig väntan. Tålamod har aldrig varit en av mina starka sidor. I lördags kände jag igen den stilla rösten som viskade att allt jag behöver göra är att älska och lita på Honom genom varje prövning. Livet återvänder, ingen kan göra mig glad som Jesus! Jag vill bli som ett träd, som står stadigt rotat, som ständigt sträcker sina rötter mot bäcken och får ny kraft, och som inte upphör att bära frukt.

Livet går vidare

Nu börjar det kännas lite mer som vanligt här hemma. Jim är tillbaka från att ha varit på resande fot 3 veckor (3 olika resor) av 5. Våra ärade gäster gav sig iväg hemåt i onsdags och vi börjar tralla in i våra vanliga gängor igen.

Vi var och pratade med Christophers lärare i fredags. Hon har bättrat sig, vilket inte gör saken enklare. Man vill ju ändå ge henne en chans....... Christopher har lovat att försöka sudda ut bilden han har av henne (även fysiskt sudda ut det han skrivit om henne på sin white board;)) och försöka ge henne en ny chans. Hon är fortfarande överdrivet nitisk vad gäller läxor och disciplin, men det kanske är någon mening med att han går där. Vi bad verkligen innan mötet och tror att Gud leder oss även i detta. Vi provar ett tag till så får vi se sen......

Nu väntar vi bara på hösten och lite svalare väder.....33 grader idag.......

Trädgårdsjobb

Nu har vi fått gränslandet in till grannen färdigt. Det vi belagt med sten var förut bara ogräs och jord.