söndag 9 oktober 2011

Ryska vänner

Vi har ryska gäster, eller vad ska man kalla dem? Den ena är gift med en amerikanska och bor i USA, den andra är gift med en svenska och bor i Stockholm. Vår historia med dem är dock från St:Petersburg. Den ena av dem, Pavel, lärde vi känna i ett tidigt stadium av vår tid där, så mycket minnen som kommer tillbaka när man ses igen. Det är också så speciellt att få höra att man fått vara en viktig del av en annan människas historia. Måste nästan dra storyn om hur hans liv förändrades....

Vi var ett team av 6 svenskar, en norsk och en amerikan som bosatte oss i St:Petersburg för att starta en kyrka. Hur ska vi nå människor? funderade vi över.... Kom fram till att vi bara borde göra det vi tycker är kul och se om några vill haka på. Så vår första satsning var att hyra en sporthall på en skola och spela innebandy på fredagskvällar. Kvällen innan vi skulle starta (vi hade inte annonserat någonstans) så var två från vårt team ute på en sen kvällspromenad kl 1 på natten. De möter en full yngling som börjar prata med dem. Han var så berusad för att något jobbigt hade hänt i han liv, och han gick just där just då för att han missat att gå av tunnelbanan på sin hållplats. De började prata (på knagglig ryska) om svenska hockey-spelare bl a. Det slutade med att de inbjöd honom till vår innebandykväll. Han fick telefonnumret på en papperslapp och knallade vidare. Våra vänner berättade historien för oss, men ingen av oss trodde att han ens skulle komma ihåg dem nästa dag pga att han verkade så "borta". Men han gick vidare mitt i natten, hem till Pavel, som är här hos oss just nu, ringde på och sa att han hade träffat en svensk, blond tjej som han absolut måste träffa igen. MEN, nu hade han lyckats slarva bort lappen med telefonnumret...... Han gick hem och sov och nästa dag började han sätta ihop de olika sifferkombinationer han hade i huvudet och lyckades efter flera försök att komma rätt! Han kom följande kväll tillsammans med ett helt gäng andra ungdomar. Pavel var en av dem. De var med oss under lång tid på fredagskvällar, vi spelade bandy och sen gick vi hem till någon av oss och bara hängde. Pavel säger att hans liv hängde på att killen var så bra på att komma ihåg sifferkombinationer..... För vad som hände var att Pavel träffade oss varje vecka och blev så nyfiken på vad som låg bakom, vi pratade inte om vår tro ifall de inte frågade, men han såg att det fanns något där som han blev så nyfiken på. Han blev den första som kom till tro och har i sin tur fört med sig många andra. men just från innebandyn var han den enda. Det är så otroligt att höra honom berätta om detta som är en så livsavgörande sak i hans liv, och vi fick vara med och vara en pusselbit i hans historia!!

2 kommentarer:

  1. Hej hej, här kommer en hälsning från den "svenska, blonda tjejen" :D som numera fortfarande är svensk och (ganska) blond men bor i England och gift med en irländare. Hamnade på din blogg av en slump och läser nyfiket om era äventyr! Hoppas allt är bra med hela familjen! Hälsa Jim :) Kram från Åsa!

    SvaraRadera
  2. Hej Åsa vad kul!!! Vad spännande att du bor i England! Hoppas att du trivs, inte så långt hem om man får hemlängtan i alla fall. Sist vi sågs var väl på Ullared;-) Stor kram till dig!

    SvaraRadera