Att vara älskad

Mina barn hamnar ibland i den stora frågan: Vem älskar du mest? Igår sa jag något till Joseph och använde orden "Min förstfödde". Genast kände då den andra sonen som inte är förstfödd att han inte skulle vara lika mycket värd. Fick då sätta mig ner med honom (igen) och förklara hur det hänger ihop: När man är förälder så får man en ny stor "kärleksklump" att använda för varje nytt barn. Det är inte så att barnen får dela på föräldrarnas kärlek, hur skulle det vara för dem som är många syskon? Det skulle bli en väldigt liten del av kärlek för var och en. Så när Joseph föddes fick jag en stor klump av kärlek till honom och när du föddes fick jag en ny stor klump till dig. Och om vi hade fått fler barn hade jag fått nya klumpar allt eftersom. Han behöver höra hur älskad han är lite nu och då den gossen, och behöver vi inte alla det ibland?

Jag känner mig så oerhört välsignad i min himmelska Faders kärlek. Jag har alltid känt mig lite som Johannes, som "den som Jesus älskar". Det låter väl ganska förmätet, men med "kärleksklumparna" i minnet så kan vi vara säkra på att om vi låter det ske, kan vi alla få känna den obegränsade kärlek som Han har att ge. Satt i morse och bara njöt av att få vara min himmelska pappas favorit en stund och det kändes som han sa : "Look at her, that's my girl"
Låt dig drabbas du också, min vän!!