Jag är ödmjukad och förundrad över vad jag får vara med om. Söndagskväll var helt otrolig. Både jag och Jose, som leder "Unstoppable" kvällarna, var ironiskt nog sjuka. (Ett helande/lovsångs-event) Vi kände ändå att vi inte kunde ställa in. (Inte med det namnet, Unstoppable;-)) Det kändes som om det blev ett djupare genombrott i söndags. Vi såg en hel del helande, och Guds närvaro var påtaglig..... Jag har svårt att förstå vad som händer runt mig. Jag har ingenting att berömma mig av i mig själv, allt jag har kommer ifrån Jesus och det enda jag är stolt över är min historia med Honom!! Vi fortsätter att pressa igenom. Jag var hemma på förmiddagen, bad om att bli frisk och lyssnade på den här sången.
https://www.youtube.com/watch?v=Yzejd6r9DwE
Det enda jag vet är att det är bäst att hålla sig så nära honom som möjligt, då kan allting hända!
Igår var Jim och jag med och bad i kyrkans lilla Böneklinik som tar plats på måndagskvällar. Vi bad mest för inre helande igår, men det var alla möjliga åkommor som fick lindring runt om i lokalen! Hurra!!
På onsdag kväll börjar vi en ny husgrupp här hemma hos oss. Det känns spännande, får se hur många som letar sig hit. Det var ett tag sen nu, så det är på tiden att vi får dela med oss av vårt hus och våra liv!
Härligt att höra! Vet att ni är omtänksamma och inspirerande husgruppsledare, så lyckos dem som får komma till er nu! Kram Anna
SvaraRadera