fredag 17 januari 2014

Ing

Man borde kanske haft ett internationellt namn...... I bandet jag spelar i, envisas alla med att kalla mig Ing. Jag sa att det inte spelar så stor roll vad de kallar mig, men att jag aldrig själv skulle presentera mig som Ing. De försöker att vänja sig av med det efter att vi haft ett intressant samtal om det:

D - What does Ing mean? (Vad betyder Ing?)
Jag - Nothing, It's just half my name. (Ingenting, det är bara halva mitt namn)
R - That's funny, does it actually mean nothing? (Vad kul, betyder det verkligen "inget"

Jag tänkte inte riktigt i de banorna förrän han sa det, men det stämmer ju Ing..... inget. Äntligen kan jag kanske få folk att förstå att det är ganska konstigt att kallas Ing, så jag fortsatte på den linjen och faktiskt har jag fått 2 av 4 att verkligen anstränga sig för att komma ihåg att säga hela mitt namn....:-)

Vad i hela världen är det som är så svårt? Namnet AnneMarie finns här så jag brukar köra med det när folk förläget försöker förstå vad jag heter. Det är som AnneMarie... Bokstaverar I n g och så Marie. De flesta får till det då. Kruxet är dels min stavning på Marie (Mari utan E) och bindestrecket. Ofta skriver jag utan bindestreck och då blir betoningen helt galen. Hos doktorn ropas jag alltid upp som Ingmari, med betoning på ma. I dag fick jag heta Ingemar av en telefonsnubbe..... Och om jag tar med bindestrecket blir det helt enkelt ING.

Jag skulle egentligen hetat Kristina, och det hade ju funkat bra nästan överallt. Men nu råkade en av mammas väninnor, under just den perioden, döpa sin dotter till det strax innan jag föddes...... Så kan det gå, jag strider vidare för mitt namn:-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar