Hur tänker de?

Hur i hela friden ska man kunna tvätta sina fönster på övervåningen?.... Det är nog inte ens meningen verkar det som. Jag tror de flesta här anlitar någon som kör allt utifrån på stege. I Sverige kunde jag bara snurra på fönstret och vips, så var utsidan på insidan........



Den här varianten går någorlunda eftersom man kan haka av ena sidan, men det är bra läskigt att hänga sig ut och tvätta den rutan som sitter kvar.



På den här varianten är ju den övre delen på den inre rutans utsida helt omöjlig att nå! Ja, ja man gör så gott man kan. Tur att vi har persiennerna nere hela tiden;-)

Baby shower

Då var det dags att förbereda ankomsten för lilla baby Muntinga. Det vanliga är ju att man har en tillställning för den blivande mamman, men vår "gamla" kyrka ordnade en för de båda blivande föräldrarna. Mycket trevligt! Det var så roligt att få vara med och dela den här dagen med dem, och att träffa alla andra där också förstås. Nu är vi nyfikna på att se vem den nya familjemedlemmen är!

Skrapa staket till 80-talstoner

Vi börjar äntligen nå slutet av vår garageröjning. Hittade förstås lite smått och gott som man brukar, när man rotar bland sina tillhörigheter. Jag hittade bl a några kassettband. Trodde inte jag hade någon apparatur som spelar kassetter kvar....men hittade även en gammal kvarglömd kassettspelare i garaget:-) Planen för dagen var att skrapa staketet som ska målas om. Jag tog därför med mig min 80-talsmusik ut och lät även grannarna njuta av den........ Ingemar Johansson var det som spelades för fullt, och helt plötsligt befann jag mig inte alls i Kalifornien utan i Vårdsbergs kapell utanför Linköping, där jag bodde 1989-1993. Så mycket nostalgi....
Det är så intressant att blicka tillbaka på livet, komma ihåg vad man tänkte då, alla drömmar och ideér man hade när man var typ 20 år. Det blev så mycket mer än vad jag hade tänkt mig då, när jag bodde ute på landet för mig själv.(och katten, förstås) Det började med att jag åkte till Stockholm för att gå på bibelskola i 3 månader...... Sen blev jag kvar, träffade Jim så småningom, flyttade till Ryssland, och så till Norrköping, fick 2 härliga söner, och nu i U.S.A. Undrar hur livets äventyr ser ut i fortsättningen........



Sen kom regnet...... får fortsätta en annan dag när det torkat upp lite......

En hel vecka senare......

Nu är Christopher på benen och iväg till skolan igen.......Han fick rejäl öroninflammation, så det gick hål på trumhinnan. Men med antibiotika och kortisondroppar i örat är det så gott som bra nu. Det är i de här lägena, man märker hur annorlunda systemet är........ 85 dollar att uppsöka läkare, 45 dollar för antibiotika och 95 dollar för de små ynkliga dropparna......Inte billigt att bli sjuk. Men man får väl försöka komma ihåg att det förmodligen jämnar ut sig eftersom vi betalar betydligt mindre skatt här. Huvudsaken att han fick hjälp!

Idag är det en regnruskig dag i södra Kalifornien.......

Tisdagsmorgon

Vi har sjukstuga här för tillfället. Christopher fick en rejäl släng av influensa. Hoppas vi andra klarar oss....... Han har haft hög feber i 3 dagar, men i dag verkar den ha gått ner lite. Istället har han fått ont i örat.......Hans fotbollsträning drog igång igår, så det var ju en besvikelse att missa.

I morse hade vi en stor uggla på staketet på baksidan. Den såg ut att vara en halvmeter hög......men det kanske var en överdrift;) Jag hann inte med att fota medan den satt på staketet, här har den dragit sig undan lite i ett träd.

I kväll ska Jim och jag börja på en äktenskapskurs. Ett 10-veckorsprogramm. Vi har inte gjort det tidigare, så det känns mycket kul och spännande. (Vi hoppas på det i alla fall ;))

Superbowlparty

Nu har jag avklarat mitt första superbowlparty. Första året kollade vi själva hemma och förra året kommer jag inte ens ihåg att det var "Superbowl Sunday"....... Det är alltså den stora finalen på Amerikansk fotboll. Jag sitter och stirrar på TV:n, men fattar absolut inte vad som är meningen med denna sport. Det var i alla fall trevligt att vara bortbjuden, det var ett helt gäng där från nya kyrkan. I fredags var vi också bortbjudna, till pastorsfamiljen i kyrkan. (De som bor på samma gata som oss) Det är helt klart mer socialt liv i den här församlingen. Det är också lättare nu eftersom man känner till kulturen. Känner ingen press, utan är ganska viss om att jag kommer att lära känna folk lite djupare tids nog.

Näej hörni, nu tar jag och sätter på SVT play och Melodifestivalen, för att känna var jag trots allt hör hemma;-)

Fika och tennis

Idag gjorde vi en utflykt till parken. Joseph var så sugen på lite picknick, så först blev det hembakat fika....

.....Och sen spelade vi tennis. Vi är "hellre än bra" alla fyra, men det går bättre och bättre faktiskt;)

Musikal

I torsdags var jag i Christophers skola på musikal. Den handlade om viktiga hållpunkter i den Amerikanska historien. De är bra på att vara patriotiska måste man säga, och eftersom de har en ganska kort historia, är det ju lättare att vara uppdaterad på den.

Den vackra ynglingen längst ner till höger ser inte fullt så patriotisk ut som de andra, med händerna i byxfickorna och allt;)

Till råga på allt var han tvungen att ta en svängom också........

The Liberty Bell var hans lilla specialområde

Måttligt road.......

Den spännande fortsättningen på skolvalet.....

Joseph hade en klarinettuppspelning i skolan i onsdags. Han hade övat ganska mycket för han ville försvara sin "förstaklarinettplats" i bandet. När han kom tillbaka var han dock ganska moloken... besviken på sig själv, det hade inte gått lika bra som han hoppats på. (Nerver) Vi kom i alla fall hem och gick och pulade lite på var sitt håll, sen gick Joseph och duschade och jag satte mig i soffan. Under den tiden fick vi båda en tanke i huvudet... så när han kom ner sa jag: Vi kanske kan ta resultatet på det här spelprovet som en liten fingervisning angående skolvalet. (Eftersom det är klarinettspelandet det hänger på om han ska välja den ena eller andra skolan) -Precis vad jag tänkte på i duschen! sa han. Vi kände en enorm lättnad båda två och kunde släppa både provresultat och skolval. Inte för att vi skulle låta det helt och hållet bestämma, bara en liten indikation som sagt. Nästa dag kom han hem med beskedet att han åkt ner några platser och fick nu spela andraklarinett. Han sa att han nu lutar åt att gå på den andra skolan där allt annat förutom att de inte har band, är bättre. Vi började titta på deras hemsida och Joseph blev eld och lågor (Inte ofta han går igång på något som har med skola att göra) Det verkar verkligen vara ett bra val. De specialiserar sig på datateknologi, konst, media, och musik. Det känns verkligen spännande! Det är en lite mindre skola, så de har högre intagningskrav, vi får se vad som händer, fortsättning följer.......

Det är verkligen roligt att få vara med och ge sina barn verktyg för livet. Det var nog första gången han fått vara med om att själv få fråga Gud och sen ta på allvar, det han tycker sig höra. De har ju varit med om att be och se vad som händer när vi som familj tagit steg, men det är så speciellt att få se dem göra det i sitt eget liv.